Där uppe bland molnen..

Det finns några stunder där jag tydligt kan känna lyckan rusa genom kroppen. En av de allra tydligaste är i starten på en flygning. Så fort motorerna drar igång ordentligt och planet ökar farten för att tillslut lyfta övergår hela jag till ett enda stort flin.

Det är något fantastiskt över känslan.

Visserligen oftast med hundratals människor inklämda i trånga säten, dålig luft och alltid någon som blockerar ens väg till den lilla toan. Högt över marken man vanligtvis går på, med turbulens som skakar och all kontroll helt i någon annans händer..

Men jag tycker den där turbulensen är rätt spännande ändå. Och de hundratals människorna är alla på väg någonstans. I ett litet utrymme där det inte finns plats för några måsten. Bara egentid med film, läsning och sömn.

Framför mig på denna resa har jag x antal timmar av flygning (Inte riktigt vågat räkna dem exakt). Imorgonförmiddag sätter jag mig på planet mellan Paris och Sydney.

Vi får väl se om jag tycker om att flyga lika mycket efter..

Kommentera