Så, hur var Nate’s place?

Jag har vridit och vänt på mina tankar och känslor kring ’Nate’s place Backpackers’ i Sydney, men får nog bli tvungen att inse den bittra sanningen att det inte var ett bra hostel.

För även om läget var bra, takterassen skön, bra musik i högtalarna och det bjöds på gratis frukost så fanns det vissa små detaljer som överskuggade det hela.

För även om jag tycker att en viss sunkighet är en del av ett hostels charm och på ett sätt hör till, så vill jag inte ha kakerlacker i köket, konstiga flugor i duschen och syrebrist i korridoren. Jag vill inte ha bastuvarmt i rummet eller ljudet av duscharna en våning ner som gör natten kissnödig och svårsoven. Jag vill heller inte ha ett hostel fullt med folk som bor där för att de jobbar i stan, mestadels pratar jobb och inte är så intresserade av resten av oss.

Och vad jag hört är jag inte ensam om de tankarna..

Nä, jag vill inte ha ett hostel som får mig att tvivla på hostellivet. Jag vill ha ett hostel som får mig att le av synen av det, precis som här i Byron Bay..

3 reaktion på “Så, hur var Nate’s place?”

Kommentera